« Ett litet extra »

 

Om det är något jag är stolt över i livet är det mina barn. Varje av dem är ett underverk och en utmaning, varje har en speciell plats i mitt hjärta, och på sitt sätt hjälper de mig att gå vidare i livet. Men jag måste erkänna att Pablo är en mästare i alla kategorier.

Pablo är den yngsta av fyra syskon och han har « ett litet extra », han bär på trisomi 21. Jag gillar tanken att han bidrar med något, att han är en sorts belöning. Dessutom föddes Pablo med en allvarlig hjärnmissbildning och har redan genomgått flera operationer. Han är en överlevare, utrustad med en vital styrka som många skulle avundas.

Att vara mamma till ett barn med « ett litet extra » är att ständigt få en dos av kärlek och att lära sig att leva här och nu.

Att vara mamma förändrar livet i sig. Att vara mamma till ett barn med « ett litet extra » förändrar det ännu mer, till det bättre, förutsatt att man är redo att gå på andra vägar och släppa taget om onödiga jämförelser. I gengäld får man en ständig dos av kärlek och lär sig att leva med fullständig medvetenhet här och nu. Det är en väg som byggs steg för steg, fylld av mycket kärlek, acceptans och motståndskraft. Som med allt som betyder något är vägen inte lätt, den är krävande och ofta svår. Därför är det viktigt att ha gott stöd.

Det är fullt möjligt att vara väldigt lycklig som mamma till ett barn med funktionsnedsättning.

Jag har haft turen att bli väl omhändertagen av familj och vänner, men så är inte fallet för alla. Och jag har kunnat omge mig med professionella som hjälpt mig att ta itu med de oundvikliga hindren. Pablo är nu vuxen, och när jag ser tillbaka ser jag allt han har uppnått. Jag är stolt över den familj vi har byggt och djupt tacksam. Jag har ingen ambition att kunna hjälpa någon annan, jag vill bara dela med mig av min personliga erfarenhet som mamma till ett barn med trisomi 21. Ja, det är fullt möjligt att vara väldigt lycklig som mamma till ett funktionsnedsatt barn. Det är möjligt att vara lycklig med en bror eller syster som har funktionsnedsättning. Det är möjligt att vara lycklig i ett parförhållande med ett barn med funktionsnedsättning. Det är möjligt att vara lycklig med familjen och växa. Jag söker inte att förneka svårigheterna, men vem har inte det? Enkelt uttryckt tar de inte all plats i våra liv, långt därifrån. Våra liv är fyllt av små dagliga segrar som vi njuter av dubbelt eftersom vi är medvetna om vad de betyder och vad de har kostat oss. Och det förändrar allt.

I nästa artikel kommer jag att ta upp det känsliga ögonblicket att få veta om funktionsnedsättningen, något som är mycket känsligt för föräldrar och som förtjänar mer uppmärksamhet från professionella och omgivningen.