Ditt barn kommunicerar med ett AKK-verktyg: hur får man in det i skolan, och hur ser man till att det verkligen används där? Tre hävstänger: skriv in det i åtgärdsprogrammet, utbilda de vuxna runt eleven och förbered orden till varje lektion. Här är ramarna i Sverige, och sedan arbetssätten som gör skillnad i klassrummet.

Vilka är ramarna: extra anpassningar, särskilt stöd, åtgärdsprogram?

I Sverige ska en elev som behöver stöd i skolan i första hand få det genom extra anpassningar i den vanliga undervisningen. Räcker det inte ges särskilt stöd, som beskrivs i ett åtgärdsprogram: elevens behov, vilka åtgärder skolan sätter in, hur och när de följs upp.

• Utredningen: rektorn ansvarar för att elevens behov av särskilt stöd utreds, ofta med hjälp av elevhälsan, och beslutar om åtgärdsprogrammet.
• Elevhälsan samlar bland annat skolsköterska, skolläkare, psykolog, kurator och specialpedagog. Eleven och vårdnadshavarna ska få möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet tas fram, och logopeden eller habiliteringen kan bidra med sin bedömning.
• Åtgärdsprogrammet följs upp och utvärderas, och ändras när elevens situation kräver det.

Se till att AKK skrivs in i åtgärdsprogrammet, svart på vitt: eleven kommunicerar med ett AKK-verktyg; verktyget finns alltid tillgängligt (i klassrummet, på rasten, i matsalen, på utflykter); de vuxna använder det också. Alla kan sedan luta sig mot den texten.

Vem står för verktyget i skolan?

En surfplatta eller ett annat digitalt verktyg kan vara ett pedagogiskt hjälpmedel som skolan står för. Ett personligt kommunikationshjälpmedel som eleven använder i hela vardagen förskrivs däremot oftast av regionen. Hur ansvaret fördelas och hur lång tid det tar varierar mellan kommuner och regioner. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ger skolor råd och stöd i specialpedagogiska frågor. För att finansiera ett personligt verktyg, se Finansiera AKK.

Elevassistent och specialpedagog: vem gör vad?

Elevassistenten, den första samtalspartnern

Elevassistenten är ofta den vuxna som tillbringar mest tid med eleven. Assistenten blir en värdefull samtalspartner med tre vanor: att modellera på elevens verktyg medan hen pratar, att vänta 5 till 10 sekunder innan hen hjälper till, och att aldrig svara i elevens ställe. En kort och praktisk utbildning räcker för att ändra de vanorna: se Modellera, vänta, svara.

Specialpedagogen

Specialpedagogen, som ingår i elevhälsan, stöttar lärarna i att anpassa undervisningen och kan bli skolans AKK-ansvariga (se Införa AKK i team).

Hur förbereder man orden inför varje lektion?

I skolan byts ordförrådet ut varje vecka: växterna, sedan planeterna, sedan vulkanerna. Ett stabilt socialt ordförråd räcker inte, hur rikt det än är, för att följa undervisningen (Westby, 1985, citerad i Beukelman & Light, 2020). Bygg upp ett ”ordflöde”:

1. Läraren skickar i förväg orden till nästa arbetsområde till logopeden eller familjen: en lista med 10 till 20 ord räcker.
2. Orden till temat läggs in på en egen sida så länge arbetsområdet pågår, och arkiveras sedan när det är slut (så att man kan prata om det igen).
3. Långa svar förbereds hemma och spelas in till lektionen: en redovisning, en dikt, svaret på ”vad gjorde du i helgen?”.
4. Figurernas repliker spelas in för högläsningen, liksom den mening som återkommer i bilderboken för de yngsta.

Utse en person som ansvarar för att lägga in orden: ofta logopeden, familjen eller specialpedagogen. Det viktiga är att listan kommer före lektionen. I Pictalk Buddy synkroniseras ordförrådet mellan skolans surfplatta och familjens telefon, och kärnorden byter inte plats när man lägger till en temasida.

Hur anpassar man aktiviteten i stället för eleven?

Delaktighetsmodellen (Beukelman & Mirenda) går ut på att observera vad de andra eleverna gör under en aktivitet, vad eleven som använder AKK gör, och vad som hindrar. Sedan justerar man en eller flera hävstänger:

Exempel: under högläsningen av en bilderbok har eleven en sida med figurerna, några verb (äta, springa, ramla), tre känslor, vem?, vad? och ”åh nej!”. Eleven deltar i stället för att lyssna passivt.

Hur främjar man samspelet med klasskamraterna?

Utan en tydlig plan pratar elever som använder AKK mest med vuxna. I en observationsstudie skedde bara 3 % av deras interaktioner med jämnåriga, en tredjedel av eleverna hade inga alls, och AKK-verktyget saknades vid ungefär hälften av tillfällena att kommunicera (Andzik, Chung & Kranak, 2016).

• Presentera verktyget för klassen: hur det fungerar, hur man väntar på svaret.
• Förbered orden till rasten: lekar, kompisarnas namn, ”kommer du?”, ”det är min!”, ”toppen”.
• Lägg till frågor till den andra (”och du?”, ”vad gjorde du i helgen?”): de gör samtalen längre och trevligare (Light m.fl., 1999).
• Ordna lekar i par där kamraten också använder bilderna.

Och läsning och skrivning?

Stavning är det enda sättet att verkligen kunna säga vilket ord som helst, och därmed nå hela ordförrådet i undervisningen. Erbjud ett tangentbord från början, även om eleven ännu inte läser, och använd verktyget under läsundervisningen: se AKK och läsning.

Hur knyter man ihop hemmet och skolan?

• Samma verktyg hemma och i skolan, med samma placering av orden. Byt inte verktyg samtidigt som eleven byter skola: en övergång i taget.
• En visuell kontaktbok eller en digital livsbok, för att berätta om skoldagen hemma och om helgen i skolan.
• Ett öppet filformat (OBZ) för att dela ordförrådet med logopeden, även om logopeden använder ett annat program.

Vanliga frågor

Kan skolan säga nej till mitt barns surfplatta?

Om AKK är inskrivet i åtgärdsprogrammet är verktyget en del av det stöd som skolan har beslutat om. Om det uppstår problem, kontakta rektorn och be om ett möte för att följa upp åtgärdsprogrammet.

Får elevassistenten hjälpa eleven att hitta orden?

Ja, om eleven ber om det: assistenten kan visa var ett ord finns. Men assistenten väljer aldrig svaret åt eleven.

Pictalk Buddy samlar AKK-tavlor, visuellt schema, guidade sekvenser och livsböcker, med samma bilder, på Android, iOS, webben och klockan. En app där du betalar vad du vill, utvecklad av en ideell förening. Upptäck Buddy

Källor

• Beukelman, D. R. & Light, J. C., 2020, Augmentative & Alternative Communication (5:e uppl.), Paul H. Brookes. Studier som citeras: Westby (1985); Andzik, Chung & Kranak (2016); Light m.fl. (1999).