Kan en person som inte pratar lära sig läsa och skriva? Ja, i alla åldrar, med en undervisning som ersätter högläsning med andra sätt att svara. Det är förmodligen det viktigaste målet inom AKK: med bokstäverna kan man säga allt.

Varför läsning förändrar allt inom AKK

Utan skriftspråket har en person bara tillgång till de ord som någon har lagt in i hennes verktyg: för de flesta AKK-användare som inte läser färre än 1 000 begrepp, och ofta färre än 100 (Beukelman & Light, 2020). Ett barn som pratar kan mer än 2 000 ord vid 5 års ålder. Med 29 bokstäver kan man skriva vilket ord, namn eller vilken tanke som helst: det är det enda ordförråd som är helt öppet.

Det handlar om mer än kommunikation: bland vuxna AKK-användare som arbetade gick bättre läsförmåga hand i hand med högre lön, befordringar och större arbetstillfredsställelse (Light, Stoltz & McNaughton, 1996).

Varför kan så många vuxna inte läsa?

Upp till 90 % av personerna med komplexa kommunikationsbehov når vuxen ålder utan funktionell läs- och skrivförmåga (Foley & Wolter, 2010). De orsaker som har identifierats ligger främst utanför personen:

• Lite skrivmaterial redan i tidig barndom, och föräldrar vars tid slukas av vård och omsorg.
• 30 till 35 minuters läsning per dag i skolan, mot minst 90 minuter som rekommenderas.
• För låga förväntningar.
• Läsaktiviteter som styrs av den vuxna, utan AKK-verktyg inom räckhåll.
• Högläsning i ett svep utan pauser, med frågor om det praktiska (”vänd blad”) i stället för om innehållet.

Det finns inga skäl att vänta på förkunskaper. Barn på 3 till 5 år med autism, cerebral pares eller Downs syndrom har lärt sig läsa och skriva. En 13-årig flicka som hade fått höra att hon aldrig skulle kunna läsa avkodade ord efter åtta veckors anpassad undervisning (Beukelman & Light, 2020). Som för AKK i allmänhet testar man inte, man undervisar (se Myter om AKK).

Vad ska man lära ut?

Samma delar som till alla som lär sig läsa:

• fonologisk medvetenhet (att sätta ihop och dela upp ljuden i ett ord);
• kopplingen mellan bokstäver och ljud;
• avkodning;
• igenkänning av bekanta ord;
• läsförståelse, först i gemensam läsning och sedan på egen hand;
• stavning och eget skrivande.

En vanlig fälla: att bara lära ut ”helord”, som känns igen i sin helhet. Personen kan då inte läsa ett nytt ord. Nybörjare behöver båda: bekanta ord och avkodning (Browder m.fl., 2006; Mandak m.fl., 2018).

Hur undervisar man en person som inte pratar?

Utan högläsning behövs andra sätt att öva och kontrollera (Beukelman & Light, 2020):

• Svara genom att välja bland ungefär fyra alternativ: se ett skrivet ord och välja bilden, se en bild och välja ordet, höra ett ord och välja dess skrivna form.
• Välj avslöjande distraktorer. För ”katt”, föreslå ”kul”, ”hatt” och ”kam”: felet visar vilken del av ordet som är svår.
• Bygg upp en inre röst. Säg ljuden högt och uppmuntra sedan personen att ”säga dem i huvudet”.
• Lär ut bokstävernas ljud, inte deras namn. För att läsa låter ”m” [mmm], inte ”em”.
• Följ fyra steg: demonstration, guidad övning, självständig övning, återkoppling.

I vilken ordning ska bokstäverna läras ut på svenska?

Det amerikanska programmet ALL (Accessible Literacy Learning) börjar med gemener och vanliga bokstäver, håller isär bokstäver som liknar varandra och lägger sedan till en i taget. Ordningen är utformad för engelska och går inte att överföra rakt av. Tillämpa samma principer och välj bokstäver som är vanliga och ljudenliga i svenskan.

Varför ge tillgång till ett tangentbord från början?

Ett barn som pratar klottrar och ”skriver” långt innan det kan skriva. En person som inte kan hålla en penna behöver en elektronisk penna: ett tangentbord. Göm det aldrig i väntan på att hon ska ”kunna läsa” (Beukelman & Light, 2020).

• Acceptera egen stavning och visa den korrekta stavningen utan att rätta strängt.
• Behåll talåterkopplingen för bokstäver, ord och meningar: den förbättrar stavningen (Blischak & Schlosser, 2003).
• Ordprediktion och stavningskontroll hjälper, men de flyttar svårigheten mer än de tar bort den.

I Pictalk Buddy nås tangentbordet direkt från startsidan i PicTalk Grund 24 och är inbyggt i PicTalk Horisont 80. Inställningen ”Fonetiskt tangentbord”, som är aktiverad som standard, läser upp ljudet av varje bokstav eller stavelse medan man skriver, och sedan hela ordet när man trycker på mellanslag.

Kan AKK-verktyget hjälpa till att lära sig läsa?

Som ett komplement. Med metoden T2L (Transition to Literacy) animeras det skrivna ordet och visas i stort format i ungefär tre sekunder när personen trycker på en symbol. Metoden förbättrade läsningen av enskilda ord hos personer från 3 till 46 år (Light m.fl., 2014). Pictalk Buddy har inte den animationen, och den ersätter ändå inte undervisningen.

På svenska skrivs många vanliga ord inte som de uttalas (”jag”, ”mig”, ”det”, ”och”): den skrivna meningen är ofta det enda sättet att möta dem. Buddys grammatikmotor böjer orden automatiskt (”jag vilja äta” blir ”jag vill äta”) och visar den korrekta formen.

Hur läser man en bok tillsammans?

Gemensam läsning är en av de mest givande aktiviteterna för ordförrådet, i alla åldrar (enligt Beukelman & Light, 2020):

1. Låt personen välja boken, och läs om hennes favoriter.
2. Presentera ämnet och de nya orden innan ni läser.
3. Följ texten med fingret.
4. Gör pauser på 5 till 10 sekunder.
5. Ställ riktiga frågor om berättelsen.
6. Modellera i hennes AKK-verktyg (se Modellera, vänta, svara).
7. Svara på det hon säger och bygg ut det.
8. Uppmuntra henne att själv återberätta historien.

En boktavla (personer, handlingar, känslor, en mening som återkommer) gör det mycket lättare att delta: se Skapa en kommunikationstavla. Den kostnadsfria webbplatsen Tar Heel Reader har tillgängliga böcker och låter dig skapa egna.

Och i skolan?

Stavningen är den enda verkliga vägen till skolämnenas ordförråd. Skriv in mål för läsning och skrivning i elevens åtgärdsprogram, och låt AKK-verktyget finnas med under läslektionerna. Se AKK i skolan.

Vanliga frågor

I vilken ålder ska man börja?

Så tidigt som möjligt: gemensam läsning och tangentbord redan i tidig barndom. Men det är aldrig för sent, tonåringar och vuxna som börjar sent lyckas också.

Räcker det att skriva ordet under varje bild?

Nej. Den fasta etiketten hjälper främst samtalspartnerna (Erickson m.fl., 2010). Den är fortfarande användbar för att exponera personen för skrift, men ersätter inte en tydlig undervisning i ljud, bokstäver och avkodning.

Pictalk Buddy samlar AKK-tavlor, visuellt schema, guidade sekvenser och livsböcker, med samma bilder, på Android, iOS, webben och klockan. En app där du betalar vad du vill, utvecklad av en ideell förening. Upptäck Buddy

Källor

• Beukelman, D. R., & Light, J. C., 2020, Augmentative & Alternative Communication (5:e uppl.), Paul H. Brookes, kapitel 6, 11, 12 och 13.
• Studier som citeras utifrån Beukelman & Light (2020): Foley & Wolter (2010); Light, Stoltz & McNaughton (1996); Browder m.fl. (2006); Mandak m.fl. (2018); Blischak & Schlosser (2003); Light, McNaughton, Jakobs & Hershberger (2014, T2L); Erickson m.fl. (2010).