Ditt barn är 2, 3 eller 4 år och pratar inte, eller mycket lite, och du undrar om du ska oroa dig. Här är riktmärkena, vem du kan vända dig till i Sverige och vad du kan göra redan den här veckan. Huvudbudskapet: vänta inte på orden eller på en diagnos för att ge barnet ett sätt att kommunicera.

Riktmärken: vad som förväntas och vad som ska väcka uppmärksamhet

Varje barn har sin egen takt, och språket utvecklas inte på dagen. Det finns ändå riktmärken. Vid typisk utveckling kommer de första orden runt 12 månader (Bloom, 2000, citerad i Beukelman & Light, 2020). Barn börjar sätta ihop två ord när de kan ett femtiotal, oftast mellan 18 och 24 månader (Owens, 2005). Runt 3 års ålder kommer korta meningar med tre led.

En checklista för tecken på avvikande utveckling hos barn under 7 år nämner bland annat de här varningstecknen för språket:

• säger inte spontant fem ord vid 18 månader;
• säger inte fler än tio ord, eller sätter inte ihop två ord (”pappa borta”, ”mer kaka”), vid 24 månader;
• gör inte korta meningar med tre ord, eller förstår inte en enkel uppmaning utan gester, vid 3 år;
• ett tal som personer utanför familjen inte förstår vid 4 år;
• och, i alla åldrar, en tillbakagång: ord eller gester som försvinner.

En sak är mycket tydlig: oavsett ålder är föräldrarnas oro i sig ett varningstecken, som motiverar en noggrann undersökning av utvecklingen. Detsamma gäller varje tillbakagång eller utebliven utveckling (HAS, 2020). Du behöver alltså inte ”vara säker” för att be om en bedömning.

Vem vänder man sig till, och i vilken ordning?

Här är de vanligaste vägarna in i Sverige.

1. BVC (barnavårdscentralen), eller vårdcentralen. Berätta om det du har sett, med konkreta exempel och gärna korta videoklipp.
2. En hörselundersökning. En hörselnedsättning, även partiell eller växlande, kan bromsa språket. Det är en undersökning att göra tidigt.
3. En logopedbedömning, ofta via remiss från BVC. Logopeden bedömer förståelse, uttryck och icke-verbal kommunikation, och kan föreslå behandling och AKK. Väntetiderna är ofta långa: be om remiss tidigt.
4. Specialistenheter: barnneurologi, barn- och ungdomspsykiatri (BUP) eller barn- och ungdomshabiliteringen. BVC eller läkaren remitterar dit vid behov.
5. Försäkringskassan och kommunen, längre fram, för stöd och rättigheter. Guiden Finansiera AKK beskriver hur kommunikationshjälpmedel förskrivs.

Om en diagnos ställs, gå vidare med Autism och AKK eller Downs syndrom och AKK.

Vänta inte på diagnosen för att kommunicera

Utredningar tar månader. Under tiden har ditt barn saker att säga: hen är hungrig, har ont, vill leka, vill att du tittar. Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) ger barnet ett sätt att säga det redan i dag, med bilder, foton, tecken eller en app som pratar (Vad är AKK?). När en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning misstänks rekommenderas att insatserna börjar utan att man väntar på att diagnosen bekräftas.

• ”Han är för liten, han är inte redo.” Det finns inga förkunskapskrav, och de allra minsta har nytta av det: se Myter om AKK.
• ”Om han får bilder anstränger han sig inte längre för att prata.” Studierna visar att AKK inte bromsar talet och ofta går hand i hand med det: se AKK och tal.

Den här veckan hemma: checklistan

1. Skriv ut några bilder. Du behöver ingen dyr enhet för att börja: några utskrivna och plastade bilder, placerade där saker händer (bordet, badrummet, ytterdörren), räcker de första veckorna. ARASAAC-bilderna är gratis.
2. Välj ord som betyder något för barnet (familjens namn, gosedjuret, favoritmaten, med foton av era saker och era närstående), plus några små ord som fungerar överallt: mer, klar, stopp, hjälp mig, vill, nej. Det är blandningen av de två som fungerar (Laubscher & Light, 2018). Lista och förklaringar: Vilka ord ska finnas i verktyget.
3. Visa själv. När du pratar med barnet, tryck på motsvarande bilder på barnets tavla (”mer bubblor!”): det är modellering, den strategi som har starkast stöd i forskningen. Så gör du: Modellera, vänta, svara.
4. Vänta, och svara sedan. Låt det bli en riktig tystnad på 5 till 10 sekunder medan du tittar på barnet, och reagera sedan på varje försök: en blick, en gest, en bild som trycks ”av en slump”.
5. Inte bara önskemål. Se till att barnet kan säga ”nej”, kommentera (”usch”, ”wow”) eller kalla på någon: Mer än att be om saker.
6. Visa vad som händer härnäst med bilder. Ett enkelt ”först / sedan” (först skorna, sedan parken) minskar ofta oron vid övergångar: Visuellt stöd: schema, sekvenser, timer.

En app i telefonen eller surfplattan ger en röst som alla hör, även på avstånd: se Välja AKK-verktyg: papper, surfplatta, app och utprovning. Pictalks ordförråd utan extra kostnad (PicTalk Grund 24, PicTalk Språngbräda 48, PicTalk Horisont 80) presenteras på deras presentationssida.

Ha alltid verktyget nära till hands

Ett barn kan inte säga ”jag är törstig” om tavlan ligger i ett skåp: verktyget följer med överallt, precis som rösten.

• En fast plats i varje rum där ni är, i handhöjd.
• En plastad pappersversion för stunder när surfplattan är opraktisk: badet, simhallen, leran, bilen.

För in AKK i rutinerna

Det behövs inga särskilda övningsstunder: rutinerna kommer tillbaka varje dag, i samma ordning, med samma ord, och det är perfekt för att lära sig. Små barn ordnar dessutom sina ord efter situationer snarare än efter kategorier (Fallon, Light & Achenbach, 2003). Välj en eller två rutiner att börja med, inte alla på en gång.

Vissa ord kommer tillbaka överallt: mer, klar, hjälp mig, vill. Det är kärnord; ha dem alltid på samma plats, så att rörelsen blir automatisk (Organisera rutnätet). Lägg till de personliga orden: lillasysterns namn, hundens namn, favoritflingornas märke. För att skapa verkliga skäl att kommunicera (en liten portion så att barnet ber om mer, en burk som är lite för hårt stängd så att hen säger hjälp mig), se idéerna i Modellera, vänta, svara.

Ett informationsblad för mor- och farföräldrar, barnvakten och närstående

Ju fler som använder verktyget, desto oftare ser barnet att det fungerar. Förbered ett blad på en sida till dem som tar hand om barnet:

• Var verktyget finns, och var de viktiga orden finns (mer, klar, hjälp mig, nej, favoritorden).
• Hur man visar: prata som vanligt, i hela meningar, och tryck samtidigt på ett eller två nyckelord.
• Hur man väntar: 5 till 10 sekunder, medan man tittar på barnet, utan att avsluta meningen åt hen.
• Hur man svarar: reagera på varje försök, även ungefärliga, utan att kräva ett talat ord.
• Regeln: man lägger inte undan verktyget och tar aldrig bort det som straff.

Syskon är ofta utmärkta förebilder, särskilt om man gör en lek av det. För att förklara barnets egna gester och reaktioner kan du lägga till en signalordbok: se kortet ”Så pratar du med mig”. Utskrivbart material finns på resurssidan.

Håll ordförrådet levande

Ett ordförråd som aldrig ändras hamnar i en låda: att det inte uppdateras är en av de vanligaste orsakerna till att verktyg överges (Johnson m.fl., 2006). Lägg till orden när de blir användbara: den nya kompisen, utflykten till djurparken på lördag, den tecknade serie som gäller just nu. Ett foto med telefonen räcker. I Pictalks ordförråd finns tomma och dolda rutor för att kunna växa utan att något flyttas.

Det här är bäst att undvika

• Att vänta och ”se”. Tid utan ett sätt att kommunicera är svår att ta igen.
• Att förhöra (”visa mig hunden”) i stället för att ha riktiga samtal.
• Att lägga undan verktyget så att det inte går sönder, eller ta bort det som straff: det är barnets röst.
• Att kräva ett talat ord innan man svarar på en bild. Alla former av kommunikation räknas.

Vanliga frågor

Mitt barn är 2 år och pratar inte: är det säkert allvarligt?

Nej, inte nödvändigtvis. Vissa barn börjar prata sent och tar sedan igen det, men det går inte att veta i förväg: det är alltid befogat att ta upp det på BVC, och att börja med AKK innebär ingen risk för talet.

Mitt barn rör inte sin tavla: vad gör jag?

Fortsätt att visa utan att kräva något, kontrollera att orden verkligen intresserar barnet, och svara på varje försök. Inlärningen sker först genom att barnet iakttar.

Vem kan hjälpa mig att komma igång med AKK?

Logopeden är den självklara yrkespersonen, men du kan börja själv med några bilder och modellering, och sedan bygga upp arbetet tillsammans med teamet runt ditt barn: se Införa AKK i team.

Pictalk Buddy samlar AKK-tavlor, visuellt schema, guidade sekvenser och livsböcker, med samma bilder, på Android, iOS, webben och klockan. En app där du betalar vad du vill, utvecklad av en ideell förening. Upptäck Buddy

Källor

• Beukelman, D. R. & Light, J. C. (2020). Augmentative & Alternative Communication (5:e uppl.). Brookes. Studier som citeras: Bloom, 2000; Fallon, Light & Achenbach, 2003; Johnson m.fl., 2006; Laubscher & Light, 2018.
• Owens, R. E. (2005). Language Development: An Introduction. Allyn & Bacon.
• Haute Autorité de santé (2020). Troubles du neurodéveloppement : repérage et orientation des enfants à risque.
• Grille « Détecter les signes d'un développement inhabituel chez les enfants de moins de 7 ans ».