AKK och tal: hindrar inte talet, hjälper den som pratar lite

”Om han får en surfplatta kommer han inte längre att vilja prata.” Det är ofta den första oron när man föreslår alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Forskningen är tydlig: AKK bromsar inte talet, den går ofta hand i hand med det, och den är också till för personer som pratar lite, när deras tal inte räcker.

Vad visar studierna?

En litteraturöversikt hittade inget fall där talet gick tillbaka; en del av deltagarna fick till och med mer tal (Millar, Light & Schlosser, 2006).
Hos små barn med försenad språkutveckling gick ett verktyg med syntetisk röst hand i hand med att de talade orden utvecklades (Romski m.fl., 2010).
Hos autistiska barn med lite tal gav en talande surfplatta som lades till ett insatsprogram fler spontana yttranden, och skillnaden var tydlig även när man bara räknade talade ord (Kasari m.fl., 2014). En översikt om talande hjälpmedel vid autism pekar åt samma håll (Schlosser & Wendt, 2008).
Hos små barn med Downs syndrom såg man en följd: först visuella scener, sedan tecken, och sedan tal som tog över (Light & Drager, 2012).

Förvärvade svårigheter eller utvecklingsrelaterade: de flesta får eller återfår tal med AKK, och det ska familjerna få höra från början (Beukelman & Light, 2020).

Varför AKK kan hjälpa talet

Mindre press. Budskapet går fram via verktyget, och talet kan prövas utan att något står på spel.
En ljudförebild som alltid är densamma. Varje ruta som trycks säger ordet på samma sätt, kopplat till avsikten, hundratals gånger.
Fler samtal. Den som kan svara, kommentera och be om saker får fler svar: språket byggs i de samtalen.
Språket före uttalet. Orden, deras betydelse och hur de kombineras utvecklas även när uttalet inte hänger med än.

Det forskningen inte lovar

AKK får inte talet att komma med säkerhet: vissa kommer att prata, andra lite, andra inte alls. Den tar ingenting ifrån personen och ger direkt ett sätt att uttrycka sig. Att vänta på talet har ett pris: förståelsen utvecklas, men uttrycket står still, med frustration och ibland utmanande beteenden (Beukelman & Light, 2020). De andra myterna (ålder, förkunskaper, ”han är inte redo”) tas upp i Myter om AKK.

Han pratar lite: vad är AKK till för?

”Han pratar, alltså behöver han ingen surfplatta”: det glömmer att ingen kommunicerar på bara ett sätt. Vi blandar alla röst, gester, mimik och skrift beroende på vem vi pratar med och situationen (Williams, Krezman & McNaughton, 2008). En person med begränsat tal använder det till det som fungerar bra, och tar hjälp av AKK för att:

Talet för det som det klarar bra, AKK för resten.

Vem gäller det?	När AKK tar över
Verbal dyspraxi	För att säga mer än talet tillåter och reda ut missförstånd (se nedan).
Downs syndrom	För att förtydliga ett tal som är svårt att förstå, särskilt med okända; rollen förändras med åldern (se Downs syndrom och AKK).
Autism med tal	Vid överbelastning eller stress kan färdiga budskap (”jag behöver en paus”, ”det är för mycket oväsen”) hindra att situationen spårar ur (Zisk & Dalton, 2019).
Afasi efter stroke	För att ringa, uppge ett nummer, skriva en inköpslista (Garrett & Lasker, 2005). Se AKK för vuxna.
Parkinsons sjukdom	När talet varierar under dagen med medicinens effekter.
Cerebral pares	Många pratar med sina närmaste och använder AKK med okända.

Hur hjälper man samtalspartnern att förstå?

Presentera ämnet genom att visa en bild eller ett ord (”skola”, ”fotboll”) innan man pratar: ungefär 28 % bättre förståelighet för ord, 11 % för meningar.
Visa första bokstaven i varje ord på en alfabetstavla medan man säger det: ungefär 25 % bättre för meningar. Det förutsätter att man kan sina bokstäver, därför lönar det sig att öva dem tidigt.

De här två teknikerna har främst studerats hos vuxna vars tal är svårt att förstå (Hanson m.fl., 2004): anpassa dem tillsammans med logopeden.

Hur organiserar man en användning då och då?

Ha alltid verktyget nära till hands. Inlåst i ett skåp hjälper det inte när det låser sig. Ett lätt format hjälper: telefon, utskriven tavla i fickan, klocka.
Förbered hela budskap för stunderna när talet sviktar (”jag har ont”, ”ge mig tid”, ”jag vill gå hem”), som går att nå med en eller två rörelser. Se Mer än att be om saker.
Låt orden stå kvar på samma platser: handen hittar vägen även efter flera dagar utan verktyget (se Organisera rutnätet).
Berätta för samtalspartnerna att det är normalt att växla från tal till verktyget. Ett kort med texten ”Jag pratar lite. Om du inte förstår mig kan jag visa dig på min telefon” hjälper med okända (se kortet ”Så pratar du med mig”).
Tvinga inte fram verktyget när talet förstås, men ta inte bort det när talet utvecklas.
Upprepa högt det valda ordet och bygg sedan ut det (”mer” blir ”mer saft”). Se Modellera, vänta, svara.

Verbal dyspraxi: vad AKK ger

Verbal dyspraxi, eller talapraxi hos barn, är en svårighet att planera talets rörelser. Barnet vet vad hen vill säga, men hjärnan har svårt att programmera och koppla ihop rörelserna i läppar, tunga och käke. Talet är mycket svårt att förstå, eller saknas helt, fast förståelsen och lusten att kommunicera ofta finns där.

Även om talet utvecklas med behandling har åren av väntan ett pris: barnet begränsar det hen säger till det hen kan uttala. Parallellt med intensiv logopedisk behandling gör AKK det möjligt att producera längre och mer utvecklade budskap än med bara tal (Beukelman & Light, 2020). Beroende på svårighetsgrad och ålder fungerar den som huvudsakligt uttryckssätt, som ledtrådar (ämne, första bokstav), som verktyg för att reda ut missförstånd, som väg till läsning och skrivning eller som stöd för att träna talet. Sedan tonas den varsamt ut, i barnets egen takt.

Spela in en ljudförebild på en knapp

En ljudförebild kopplad till varje budskap kan fungera som referens för att träna talet (Ball & Stading, 2006). Välj tillsammans med logopeden de ord som övas under behandlingen och spela in dem. I Pictalk Buddy, i redigeringsläget: öppna knappen, tryck på ”Uppläst text” och sedan på ”Ljud”: inspelningen spelas upp i stället för den syntetiska rösten.

Reda ut missförstånd

När man inte blir förstådd kan man upprepa, eller ändra budskapet: lägga till information, förenkla, säga det på ett annat sätt. Lär ut minst två reparationsstrategier (Halle, Brady & Drasgow, 2004). AKK erbjuder en ”plan B”: visa ordet, eller använda strategiska budskap som ”Det är inte det”, ”Det börjar på…”, ”Jag ger dig ledtrådar”, ”Vänta, jag letar…”. I Pictalks ordförråd finns de i grenen ”Göra mig förstådd”.

”Motorisk planering”: två betydelser

Inom AKK betyder uttrycket att varje ord står kvar på samma plats på skärmen, så att handens rörelse blir automatisk. Inom logopedin betyder det planeringen av talets rörelser, kärnan i verbal dyspraxi. Fasta platser är en allmänt vedertagen princip; LAMP-metoden, som bygger på den, har ännu bara preliminära belägg (Bedwani, Bruck & Costley, 2015).

Och om någon råder dig att vänta?

Fråga exakt vad man väntar på, och vad personen kan använda under tiden för att bli förstådd. Den internationella föreningen ISAAC samlar yrkesverksamma och familjer.

Vanliga frågor

Kommer mitt barn att bli lat och sluta prata?

Studierna visar inte den effekten. Att prata går ofta snabbare än att leta efter ett ord på en skärm: när talet är möjligt och blir förstått använder personen det.

Vilket ordförråd för användning då och då?

Ett kompakt ordförråd med fasta ord och färdiga budskap för nödlägen och för att reda ut missförstånd. På telefonen är PicTalk Grund 24 en bra utgångspunkt, som du kompletterar med personliga ord.

Pictalk Buddy samlar AKK-tavlor, visuellt schema, guidade sekvenser och livsböcker, med samma bilder, på Android, iOS, webben och klockan. En app där du betalar vad du vill, utvecklad av en ideell förening. Upptäck Buddy

Källor

Beukelman, D. R., & Light, J. C., 2020, Augmentative & Alternative Communication (5:e uppl.), Paul H. Brookes.
Studier som citeras utifrån Beukelman & Light (2020): Millar, Light & Schlosser (2006); Romski m.fl. (2010); Kasari m.fl. (2014); Schlosser & Wendt (2008); Light & Drager (2012); Williams, Krezman & McNaughton (2008); Garrett & Lasker (2005); Hanson m.fl. (2004); Ball & Stading (2006); Halle, Brady & Drasgow (2004); Bedwani, Bruck & Costley (2015).
Zisk, A. H., & Dalton, E., 2019, ”Augmentative and Alternative Communication for Speaking Autistic Adults”, Autism in Adulthood.