Använder ditt barn bara surfplattan för att be om saker? Det är ett vanligt steg, men att be om något är bara ett av skälen att kommunicera: vi pratar också för att berätta en nyhet, få någon att skratta, hälsa, protestera eller ordna våra tankar. Verktyget ska täcka alla de funktionerna, med ord att sätta ihop och färdiga fraser.
Varför kommunicerar vi?
Janice Light (1988) skiljer mellan fyra huvudsakliga skäl att kommunicera, och ofta lägger man till ett femte, den inre dialogen. Vart och ett ställer olika krav på verktyget.
| Funktion | Exempel | Vad verktyget behöver |
|---|---|---|
| Behov och önskemål | Dricka, gå på toaletten, be om hjälp, ändra ställning | Snabba, exakta budskap som nås med en eller två rörelser |
| Förmedla information | Berätta om sin dag, svara på lektionen, beskriva ett symtom | Många ord, möjlighet att kombinera dem och på sikt att skriva |
| Social närhet | Hälsa på en kompis, retas, trösta, skämta, säga ”jag älskar dig” | Variation, känslor, humor; snabbheten spelar mindre roll |
| Artighet och sociala konventioner | Snälla, tack, ha en bra dag, förlåt | Färdiga fraser som kan användas självständigt och snabbt |
| Inre dialog | Skriva en lista, föra dagbok, planera sin dag | Scheman, anteckningsböcker, minneslappar |
Behov och önskemål är lätta att förutse och tar över tavlorna, fast de bara är en liten del av det vi säger. För den inre dialogen använder Buddys agenda och livsböcker samma bilder som tavlan (se Visuellt stöd: schema, sekvenser, timer).
Varför ett verktyg med ”bara önskemål” inte räcker
Program som bara inriktar sig på att be om saker ger passiva kommunikatörer, som väntar på att någon ska erbjuda dem något. Det är särskilt väl dokumenterat vid autism (Light, Parsons & Drager, 2002). PECS har måttlig till stark evidens för att lära ut att be om saker, men mycket lite för att kommentera (Ganz m.fl., 2012): se PECS eller robust AKK?
Ett illa valt ordförråd kan också bli avvisat: en ung mamma utan tal, som beskrevs som att hon ”vägrade AKK”, hade en pärm full av tvål, schampo och måltider, när hon ville leka med sin bebis och få kontakt med sin man igen (Light, 1997). När en person ”vägrar” sitt verktyg, fråga dig först om ordförrådet verkligen är till nytta för henne.
Vilka ord täcker flera funktioner från början?
Även en nybörjare kan täcka fem funktioner med mycket få ord (Beukelman & Light, 2020):
- Be om: VILL, MER, SNÄLLA, plus ett val; HJÄLP MIG.
- Säga nej: NEJ TACK, KLAR, STOPP. Att kunna säga nej på ett godtagbart sätt minskar ofta utmanande beteenden.
- Kommentera: MUMS, USCH, OJ OJ OJ, ett roligt ljud, en mening som upprepas i en bok.
- Sociala rutiner: HEJ, HEJ DÅ, GE MIG FEM, kompisarnas namn.
- Fråga: VAD ÄR DET? VEM? VAR?
De här orden lär man sig genom att se dem användas (se Modellera, vänta, svara och Vilka ord ska finnas i verktyget).
Vilka budskap håller ett samtal vid liv?
Varje steg i ett samtal (hälsa, småprata, utbyta, avsluta) behöver sina budskap.
- Korta sociala fraser (”något nytt?”, ”hur mår familjen?”) utgör ungefär hälften av förskolebarns yttranden, 39 % hos vuxna mellan 20 och 30 år och fortfarande 26 % mellan 75 och 85 år (Ball m.fl., 1999; King m.fl., 1995; Lasker m.fl., 1996).
- Frågor till den andra (”och du?”, ”hade du en bra helg?”) gör det möjligt att styra samtalet och samtidigt låta den andra prata. Användare mellan 10 och 44 år som lärde sig ställa sådana frågor fick längre och trevligare samtal (Light m.fl., 1999).
- Reaktioner (”jaså?”, ”vad bra!”, ”jag också”) kräver liten ansträngning: personer som tar de här frivilliga turerna i samtalet bedöms som mer kompetenta (Light m.fl., 1997).
- Att presentera sig för någon okänd förbättrar den bild den andra får av personen (Light & Binger, 1998): se kortet ”Så pratar du med mig”.
- Att reda ut ett missförstånd (”det var inte det jag menade”): lär ut minst två sätt att göra det, till exempel att upprepa eller att ändra budskapet (Halle, Brady & Drasgow, 2004).
Ord att sätta ihop eller sparade fraser?
En AKK-knapp kan säga en bokstav, ett ord, en meningsinledning eller ett helt budskap (Beukelman & Light, 2020):
| Enhet | Fördelar | Begränsningar | Användbart för |
|---|---|---|---|
| Bokstäver | Man kan säga allt | Långsamt, tröttande, kräver att man kan skriva | Nya eller exakta ord |
| Ord | Man bygger sina meningar och lär sig grammatiken | Flera val per budskap | Språkinlärning, fria samtal |
| Meningsinledningar (”jag vill”, ”det är”) | Snabba och flexibla | Tar plats | Vanliga uttryck |
| Hela meningar | Snabba, begripliga för alla, i rätt ögonblick | Går inte att skapa nytt med | Nödlägen, reaktioner, okända, rutiner |
De flesta behöver båda: ord för att bygga och lära sig språket, sparade fraser för snabbheten. En mening ska se ut som en mening, och det som står på knappen ska stämma med det den säger. Ett barn tryckte på bilden av sin hund, som sa en färdig mening om djuret, när han ville säga något annat: det tog lång tid för hans mamma att förstå (Light, 1997).
Hur ordnar man färdiga fraser?
Vissa metoder organiserar hela ordförrådet efter kommunikativ avsikt, som PODD (Pragmatic Organisation Dynamic Display, Porter, 2007), som används mycket i pärmar och finns i TD Snap (som tillval) och Grid. För att begränsa sidbytena upprepar den vissa ord på flera ställen, vilket går emot principen om rörelser som alltid är desamma. Den här typen av organisering är fortfarande lite studerad (Beukelman & Light, 2020).
Ordförråden som Pictalk har tagit fram (PicTalk Grund 24, PicTalk Språngbräda 48, PicTalk Horisont 80) gör ett annat val: en kärna av ord som aldrig flyttas (se Organisera rutnätet), kompletterad med sidor med färdiga fraser grupperade efter funktion, de pragmatiska grenarna. Buddy erbjuder också ordförråd med pragmatisk organisering: CommuniKate 12 och 20, och Sequoia 15.
Vad innehåller Pictalks pragmatiska grenar?
- Snacka: ”hur är läget?”, ”jag har något att säga”, med undersidorna Reagera (”inte jag heller”, ”berätta för mig!”) och Göra mig förstådd (”kan du säga det igen?”, ”jag kommer inte på ordet”).
- Frågor: hela frågor (”när ska vi hem?”) och frågeorden för sig. I Språngbräda 48 är ”vem” och ”var” vanliga ord, och sidorna Personer och Platser har egna länkar på samma sida.
- Jag mår inte bra: Jag har ont (var, och sedan hur mycket, på en skala från 0 till 10 med ord), Bli lugn (”jag behöver en paus”, ”mindre oväsen”) och skyddsfraser (”rör mig inte”, ”jag vill anmäla det”, ”det är inte mitt fel”), på sidan Säkerhet (Språngbräda 48 och Horisont 80) eller Jag mår inte bra (Grund 24).
- Andra grenar: Presentera mig och Kompisar (Språngbräda 48 och Horisont 80), Uttryck för tonåringar (Horisont 80), Privat, På lektionen och Vid bordet (Språngbräda 48).
Skyddsfraserna är avgörande: 45 % av de vuxna AKK-användare som tillfrågades i en enkät hade utsatts för brott eller övergrepp (Bryen, Carey & Frantz, 2003); se Kropp, smärta, samtycke. Mer information finns på sidan om Pictalks ordförråd, och material att skriva ut på resurssidan.
Hur lär man ut en färdig fras?
- Lär ut den som en strategi: förklara vad den är till för, visa den i verktyget (”jag också!”, ”och du?”) och spela sedan upp situationen (Light & Binger, 1998).
- Anpassa: lägg till personens humor och egna uttryck. En tonåring hälsar inte som en femåring.
- Behåll orden bredvid: varje ord i en fras ska också finnas för sig i ordförrådet.
- Öva på att reda ut verkliga missförstånd, utan att någonsin låtsas att du inte förstår.
Täcker ditt verktyg alla funktioner?
För att hitta luckorna, kontrollera att personen kan (enligt Beukelman & Light, 2020):
- påkalla uppmärksamhet och be om hjälp, även när verktyget inte är nära;
- säga ja, nej, jag vet inte, säga nej till något eller protestera;
- kommentera, säga vad hon tycker, vad hon känner och var hon har ont;
- ställa frågor, hälsa, småprata och reagera på det den andra säger;
- berätta en nyhet eller ett minne;
- presentera sig och reda ut ett missförstånd.
Räkna sedan rutorna per funktion: om önskemålen tar upp merparten är det dags att bygga ut. I Buddy följer kommunikationsrapporten också vilka kommunikativa funktioner som används, och den kan skrivas ut till logopeden.
Vanliga frågor
Varför en smärtskala från 0 till 10?
Den gör det möjligt att säga hur ont man har, inte bara var, och vårdpersonal känner till den. Orden som hör till (”lite ont”, ”väldigt ont”) hjälper den som inte hanterar siffror än.
Kan man lägga till egna fraser?
Ja. Alla sidor går att ändra i Buddy: lägg till personens egna uttryck i de lediga rutorna, utan att flytta de ord som redan finns.
Pictalk Buddy samlar AKK-tavlor, visuellt schema, guidade sekvenser och livsböcker, med samma bilder, på Android, iOS, webben och klockan. En app där du betalar vad du vill, utvecklad av en ideell förening. Upptäck Buddy
Källor
- Beukelman, D. R., & Light, J. C., 2020, Augmentative & Alternative Communication (5:e uppl.), Paul H. Brookes.
- Light, J., 1988, ”Interaction involving individuals using augmentative and alternative communication systems”, Augmentative and Alternative Communication, 4(2), 66-82.
- Studier som citeras utifrån Beukelman & Light (2020): Light (1997); Light, Parsons & Drager (2002); Ganz m.fl. (2012); Ball m.fl. (1999); King m.fl. (1995); Lasker m.fl. (1996); Light m.fl. (1997, 1999); Light & Binger (1998); Halle, Brady & Drasgow (2004); Porter (2007); Bryen, Carey & Frantz (2003).