På den här sidan
Vilka ord ska finnas i verktyget? Kärnord, randord, personliga ord
Vilka ord ska finnas i verktyget? Kärnord, randord, personliga ord
Alexandros

Skrivet av Alexandros SIDIRAS GALANTE den Monday 28 September 2026, uppdaterad Thursday 15 October 2026

Beräknad lästid ~ 7 minutes

Vilka ord ska finnas i ett AKK-verktyg när man börjar från noll? En blandning av tre slags ord: några vanliga ord som fungerar överallt, orden för personens aktiviteter och hennes egna ord. Här är en första lista på svenska och ett sätt att ordna ordförrådet och låta det växa.

Kärnord, randord, personliga ord: tre slags ord

  • KärnordVanliga ord som fungerar överallt
  • RandordOrden för ett tema, mest substantiv
  • Personliga ordNärstående, platser, intressen
De tre slagen av ord att blanda i verktyget.
  • Kärnord (core vocabulary): mycket vanliga ord som många använder i många sammanhang. Mest små grammatiska ord (”en”, ”till”, ”det”) och några vardagliga ord (”gå”, ”vilja”, ”mer”).
  • Randord: orden för ett tema, mest substantiv (”rutschkana”, ”äppelmos”, ”laddare”). Utan dem kan man säga ”jag vill ha det”, men inte ”jag vill ha äppelmoset”.
  • Personliga ord: namn, husdjur, välbekanta platser, intressen. Bara personen och hennes närstående kan bidra med dem.

Du läser ofta att ”80 % av det vi säger är kärnord och 20 % randord”. Häftet som gjorde siffran känd hänvisar inte till någon studie: det är en storleksordning, inte ett forskningsresultat.

Vilka ord ska man börja med?

Kärnorden är nödvändiga men räcker aldrig. De publicerade listorna bygger på äldre talares språk, överlappar dåligt och liknar inte särskilt mycket små barns verkliga första ord (Laubscher & Light, 2018). Hos barn med typisk utveckling är 60 till 65 % av de 50 första orden substantiv, 14 till 19 % handlingsord och bara 0 till 4 % grammatiska ord (Fenson m.fl., 2007).

Den som börjar utgår alltså inte från ett rutnät med kärnord. Hon börjar med:

  • personliga ord som motiverar: närstående, gosedjuret, den älskade tecknade serien, favoritdrycken;
  • några kraftfulla ord som inte är substantiv: ”mer”, ”klar”, ”stopp”, ”nej”, ”vill”, ”hjälp mig”, ”gå”, ”öppna”, ”titta”, ”vad?”, ”hej”, ”hoppsan”.

Vid ungefär femtio ord, när kombinationerna dyker upp, lägger du till pronomen, verb och ord för att beskriva; de små grammatiska orden kommer med grammatiken. Alfabetet finns med från början. Varje lista sorteras tillsammans med personen och hennes närstående (Yorkston m.fl., 1990). Tre råd för de första veckorna:

  • Överträna inte ”jag vill”. De första kombinationerna klarar sig ofta utan: ”mer kittla”, ”mamma kom”.
  • Ge tidigt ord för att säga nej (”stopp”, ”klar”, ”inte”) och jokerord: ”det” tillsammans med en pekning, ”göra” för ett verb som saknas.
  • Välj 3 till 5 målord och använd dem själv i verktyget under favoritstunderna: det är modellering.

De 50 första orden anpassade till svenska

Den mest kända engelska listan över ”50 första kärnord” kommer från förlaget Prentke Romich (PRC) och är den röda tråden i häftet Teaching Core Words Across the Day (Liberator). Nästan inget av orden är ett substantiv. Här är en anpassning till svenska.

FunktionOrdBra att veta
Be om någotmer, vill, hjälp mig”mer” motsvarar more; again blir ”igen”
Styra handlingengå, kom, ta, göra, lägga, leka, läsa, titta, öppna, stänga, äta, drickaimperativ (”kom”) är den naturliga formen med ett ord
Stoppa, ändrastopp, sluta, klar, inte, annan, redoi tal räcker ”vill inte”
Beskriva, tycka tillgilla, god, bra, inte bra, stor, liten, snabbt, försiktigt, som”det är gott” (smak) är inte samma sak som ”det är bra”
Känslor och kroppglad, ledsen, arg, må, ont, sjuk”jag har ont”, ”det gör ont”: en annan konstruktion än på engelska
Personerjag, mig, min tur, min/mitt/mina, du, dig, ni, det”jag!” fungerar ensamt som svar, ”mig” kommer efter verbet (”hjälp mig”)
Plats, riktningi, ute, på, uppe, nere, sätta på, stänga av, ta avett engelskt ord kan bli flera olika ord här
Frågavad?, vad är det?tillsammans med en pekgest
Reageraaj, usch, hoppsan, mums, toppen, vad brade här interjektionerna kommer naturligt
Färgerröd, blå, grön, gul…böjningen spelar roll: rött, röda

Vad svenskan slår ihop och vad den delar upp

Att översätta en engelsk lista ord för ord fungerar inte. Svenskan slår ihop flera engelska kärnord:

  • göra täcker do och make;
  • på täcker både läget (”på bordet”) och on i betydelsen påslagen (”sätta på”);
  • ta täcker en stor del av get och take;
  • det täcker it och that, och kan peka ut vad som helst tillsammans med en pekning.

Andra ord delar den i stället upp: go blir ”gå” eller ”åka” beroende på om man går eller färdas; more blir ”mer” (mer saft) eller ”fler” (fler bilar); feel delas mellan ”känna” (känna på) och ”må” (”jag mår bra”); up/down blir ”upp/ner” (riktning) eller ”uppe/nere” (läge). Lägg till böjningen (glad, glada; en stor boll, ett stort hus) och verbformerna: inte heller på svenska är grammatiken ett tillval. Buddy böjer dessutom verben automatiskt (”jag vilja äta” blir ”jag vill äta”).

Tänk också på orden personen kommer att behöva

En annan indelning hjälper dig att inte glömma något (Vanderheiden & Kelso, 1987):

  • Täckningsordförråd: det personen måste kunna säga, även sällan: sina behov, sociala fraser, behov som hänger ihop med funktionsnedsättningen (”ändra min ställning”, ”jag kan inte andas”) och ord som hör till varje sammanhang (ett kalas, ett besök hos fysioterapeuten).
  • Utvecklingsordförråd: ord som personen inte kan än, som läggs in i förväg så att omgivningen kan visa dem under en ny upplevelse. Inför ett första cirkusbesök lägger du till ”clown”, ”lejon”, ”roligt”, ”det är läskigt”. När ”vad”, ”vem” och ”var” sitter, lägger du till ”varför”, ”hur” och ”när”.
  • Snabbordförråd: långa och vanliga budskap som sparas i sin helhet för att spara tid. Se de färdiga fraserna.

Färdiga ordförråd glömmer ofta ord för kroppen, smärta och nyanserade känslor: de tas upp i Kropp, smärta, samtycke. För en tonåring väljer du också ord som passar åldern, inte en fyraårings ord.

Ordna orden: efter kategori eller efter aktivitet?

  • Efter kategori (personer, mat, kläder, platser): logiskt för en vuxen, men barn börjar ordna ord på det sättet först vid 6 till 7 års ålder (Fallon, Light & Achenbach, 2003). Och ”jag var hos mormor i går” kräver flera sidbyten.
  • Efter aktivitet (badet, mellanmålet, rasten): så grupperar små barn orden. Risken: de vanliga orden hamnar på olika platser från sida till sida.

Den rekommenderade lösningen kombinerar båda: sidor per tema eller aktivitet, och en fast rad med kärnord som står på samma ställe på alla sidor. En temasida får inte bara innehålla substantiv: den behöver verb, ord för att beskriva och ord för att säga nej, annars lär sig personen att benämna, inte att prata. På sidan Drycker i PicTalk Grund 24 kommer till exempel ”jag vill dricka” först, sedan ”hälla”, ”smaka”, ”fylla”, och först därefter vatten, mjölk, juice eller saft.

Antal rutor och fasta platser: se Organisera rutnätet.

Anpassa: vem väljer orden?

Inget färdigt ordförråd känner till lillasysterns namn eller veckans favoritserie.

  1. Fråga flera personer. Föräldrar, logopeder och lärare föreslår var och en ord som de andra inte har nämnt (Morrow m.fl., 1993). Personen själv har sista ordet.
  2. Iaktta verkliga aktiviteter: vilka ord använder de andra barnen på rasten eller på fotbollsträningen?
  3. Fyll i de förberedda rutorna ([mitt namn], [min favoritmat], [mina sånger]) och lägg till dina foton.
  4. Lägg till orden vid rätt tillfälle. Ett ord som läggs till under aktiviteten, när personen behöver det, ökar antalet turer i samtalet mer än en lista som förberetts veckor innan.
  5. Rensa. Arkivera orden från ett avslutat skoltema eller ett lov som har passerat, utan att ta bort dem om personen fortfarande vill prata om det.

Ett ordförråd som aldrig uppdateras är en vanlig orsak till att verktyget överges: se Välja verktyg.

Och Pictalks ordförråd?

PicTalk Grund 24 (telefon), PicTalk Språngbräda 48 och PicTalk Horisont 80 (surfplatta) är tre ordförråd utan extra kostnad, byggda utifrån de här publicerade principerna och anpassade till svenska: varje kärnord behåller sin ruta på alla sidor, temasidorna placerar verben före substantiven, det finns rutor för dina egna ord, och Språngbräda och Horisont har dessutom sidor för tonåringar. Mer om dem finns på deras presentationssida. För tavlor att skriva ut, se resurssidan.

Startsidan i ordförrådet PicTalk Grund 24 i Pictalk Buddy, med rutorna jag, vill, gör, inte och mer inringade.
Kärnord på startsidan i PicTalk Grund 24: jag, vill, gör, inte, mer. Vart och ett behåller sin ruta på alla sidor.

Vanliga frågor

Hur många ord behövs för att börja?

Det finns inget magiskt antal: några kraftfulla ord och de personliga orden räcker, sedan lägger man till efter behov.

Behövs en pappersversion?

Ja, för badet eller när batteriet tar slut. Buddy skriver ut tavlor och häften utifrån ditt ordförråd.

Pictalk Buddy samlar AKK-tavlor, visuellt schema, guidade sekvenser och livsböcker, med samma bilder, på Android, iOS, webben och klockan. En app där du betalar vad du vill, utvecklad av en ideell förening. Upptäck Buddy

Källor

  • Beukelman, D. R., & Light, J. C., 2020, Augmentative & Alternative Communication (5:e uppl.), Paul H. Brookes. Studier som citeras: Fallon, Light & Achenbach (2003), Fenson m.fl. (2007), Laubscher & Light (2018), Morrow m.fl. (1993), Vanderheiden & Kelso (1987), Yorkston m.fl. (1990).
  • Liberator / Prentke Romich Company, Teaching Core Words Across the Day : First 50 Words (LAMP Words for Life-utgåvan).

Tyckte du om artikeln? Dela gärna.