Välja AKK-verktyg: papper, surfplatta, app och utprovning

Surfplatta, telefon eller pärm i papper: vilket AKK-verktyg ska du välja, och hur vet du om det passar? Man börjar inte med verktyget utan med personen, papper och skärm kompletterar varandra, och ett verktyg bedöms först efter en riktig utprovning under flera veckor.

Vad behöver du veta om personen innan du väljer?

Det vedertagna arbetssättet, delaktighetsmodellen, utgår från personens liv: var hon deltar, vad som hindrar henne, och först därefter vilka hjälpmedel som ska väljas (Beukelman och Light, 2020). Innan du laddar ner något, skriv upp:

Hennes aktiviteter och platser: måltider, skola, arbete, fritid, inköp, simhall, läkarbesök. Vad saknas för att hon ska kunna kommunicera på varje ställe?
Hennes samtalspartner: närstående som känner hennes gester, eller okända som behöver en tydlig röst? Vänner och okända kräver andra budskap än familjen.
Hennes styrsätt: pekar hon säkert med fingret? Behövs en fingerguide, en kontakt, blicken?
Hennes språk och de närståendes språk.
Hennes önskemål, inte bara behov: retas med syskonen, prata fotboll, berätta om semestern. Ett bra verktyg används också för att kommentera, säga nej eller knyta an (se mer än att be om saker).
Hur många ord hon behöver, och vem som ska uppdatera verktyget. Ju rikare ordförråd, desto mer praktiskt blir det digitala.

Vänta inte tills kartläggningen är klar med att erbjuda ett sätt att kommunicera: det finns inga förkunskapskrav, och ett första enkelt verktyg kan erbjudas direkt (se myter om AKK).

Papper, surfplatta eller både och?

Man talar om lågteknologisk AKK för hjälpmedel utan elektronik (utskrivna tavlor och pärmar, kort, alfabetstavlor, genomskinliga tavlor för blicken) och om högteknologisk AKK för surfplattor, telefoner och särskilda talande hjälpmedel. Gester och tecken är fortfarande värdefulla, men otränade samtalspartner gissar bara 10 till 30 % av dem enligt en studie (Daniloff m.fl., 1983): med okända behövs ett fysiskt hjälpmedel.

Kriterium	Papper (lågteknologiskt)	Surfplatta eller telefon (högteknologiskt)
Kostnad	Låg: utskrift, laminering	Enheten måste finansieras; gratisprogram eller betalprogram
Röst	Nej: samtalspartnern måste titta och läsa	Ja: fångar uppmärksamheten utan ögonkontakt, fungerar på avstånd, i telefon och med dem som inte läser
Ordförråd	Begränsas av antalet sidor	Tusentals ord, ordnade i sidor
Grammatik	Svår att visa	Verbböjning, kongruens, ordprediktion beroende på app
Tålighet	Inget batteri, klarar badet och simhallen	Batteri, stötar, vatten
Uppdatering	Skriva ut på nytt	Lägga till ett ord på några sekunder
Social bild	Diskret eller mycket synlig beroende på format	En vanlig surfplatta uppfattas som ”normal”

För inlärningen fungerar båda: modellering (att visa bildsymbolerna medan man pratar) har stor effekt både på papper och på skärm (Allen m.fl., 2017; O'Neill, Light och Pope, 2018). Rösten ger mer självständighet med okända; pappret tar över när batteriet är slut. Den stabilaste kombinationen är ofta en huvudapp och en papperskopia.

Regeln: samma layout på papper och skärm

Papperskopian ska ha exakt samma placeringar som appen: ordet ”mer” står på samma ställe på papperet och på skärmen. Personen behöver inte lära om något och rörelserna blir automatiska. Ett vanligt misstag: en pärm som är ordnad på ett annat sätt än appen, så att varje ord måste letas upp två gånger. Kontrollera att appen kan skriva ut sina tavlor, och skriv ut på nytt efter varje större ändring (se organisera rutnätet).

Små papperstavlor för varje plats

Lägg till några laminerade tavlor för platser där surfplattan inte kan följa med eller ligger undanstoppad:

badrummet och badet;
simhallen;
bilen;
måltider och kladdiga aktiviteter;
en ”nödtavla”, alltid nära till hands, med minst ja, nej, jag har ont, hjälp mig.

Fyra bildsymboler bredvid varandra: en grön bock, ett rött kryss, ett ansikte som har ont, en person som lyfter armarna för att påkalla hjälp. — Det minsta en ”nödtavla” ska innehålla: ja, **nej**, **jag har ont**, **hjälp mig**.

För att göra dem, se skapa en kommunikationstavla och våra utskrivbara resurser.

Checklistan: fem områden att kontrollera

Område	Frågor att ställa
1. Ordförråd	Går det lätt att lägga till personliga ord (namn, foton på familjen, platser, intressen)? Står orden kvar på samma plats när man lägger till nya? Kan ordförrådet växa, till exempel genom att dolda rutor visas, utan att allt måste organiseras om? Finns det ord för att säga nej, protestera, säga stopp, fråga, kommentera, hälsa? Ord för kroppen, smärta, intimitet? Bilder som passar åldern?
2. Styrsätt	Går rutornas storlek att ställa in? Går det att använda en fingerguide? Behöver personen en kontakt eller ögonstyrning (bara vissa appar passar)? Fungerar verktyget i rullstolen, i sängen, i bilen?
3. Röst och språk	Passar rösterna personens ålder och kön, och kan hon välja sin egen? Är appen utformad för svenska (böjningar, kongruens) eller bara översatt? Kan man byta språk och behålla samma placeringar (se AKK och flerspråkighet)?
4. Vardag	Kan man lägga till ett ord på mindre än en minut, mitt i aktiviteten? Fungerar appen offline? Synkroniseras den mellan hemmet, telefonen och skolan? Kan tavlorna skrivas ut med samma placeringar? Kan data exporteras i ett öppet format (OBZ) så att man inte blir beroende av en leverantör? Vad kostar den över flera år, abonnemang inräknat? Var lagras data?
5. Mer än tal	Behöver personen ett visuellt schema, sekvenser för att klara en uppgift på egen hand, en livsbok? Använder de verktygen samma bildsymboler som kommunikationstavlorna?

Två kriterier väger ofta tyngre än de andra. Hur lätt det är att ändra: föräldrar sätter det främst (Meder och Wegner, 2015), och ett ordförråd som inte utvecklas överges till slut (Johnson m.fl., 2006). Styrsättet, som ensamt kan utesluta vissa alternativ: se styrsätt: sittställning, kontakt, ögonstyrning. För kostnaden, se finansiera AKK.

Hur ordnar man en riktig utprovning?

En utprovning bedöms över flera veckor, inte efter ett enda tillfälle.

Ett verktyg i taget, under flera veckor.
Ställ in det helt för en prioriterad situation (mellanmålet, rasten, inköpen) innan du bedömer det.
Modellera: visa orden på verktyget medan du pratar, i stunder som personen tycker om (se modellera, vänta, svara).
Ge en till två veckors övning innan du observerar.
Observera: använder personen verktyget, hur ofta, hur träffsäkert? Förstår samtalspartnerna henne? Går det snabbt, är det tröttande? Deltar hon mer?
Fråga vad hon tycker, även utifrån skärmbilder. Att respektera hennes val kan göra att hon lär sig snabbare (van der Meer m.fl., 2011).

Döm inte efter en vecka: en erfaren användare uppskattade att det krävdes omkring 96 timmars övning för att behärska verktyget, medan den vanliga utbildningen tar 2 till 6 timmar (Horton m.fl., 2001).

Vilka misstag ska man undvika?

Välja det verktyg man själv kan. Det är den första felkällan som Beukelman och Light nämner: den yrkesverksamma rekommenderar det hen behärskar, inte nödvändigtvis det som passar.
Bara lita på funktionstabeller. De har aldrig validerats och gynnar de mest tekniska lösningarna. För att få en överblick över apparna på marknaden är vår jämförelse av AKK-appar en utgångspunkt, inte en dom.
Låsa in surfplattan för att skydda den. Ett verktyg som ligger kvar i fodralet gör ingen nytta: skaffa ett tåligt skal och använd papperskopian vid kladdiga aktiviteter.
Satsa allt på ett enda hjälpmedel. Ingen kommunicerar på bara ett sätt: gester, röst, papper och skärm kompletterar varandra (Williams, Krezman och McNaughton, 2008).
Glömma omgivningen. Orsakerna till att verktyg överges är nästan alltid desamma: ett verktyg som inte passar, familj eller personal utan stöd och utbildning, ett ordförråd som inte uppdateras, en viktig samtalspartner som avvisar AKK, en enhet som är för otymplig eller för liten, ingen träning i verkliga situationer.

Det bästa verktyget är det som omgivningen kan hålla levande (se införa AKK tillsammans i ett team).

Vanliga frågor

Måste man börja med papper innan surfplattan?

Nej, det är inget obligatoriskt steg. Du kan börja direkt med surfplatta, eller med båda. Pappret fungerar främst som kopia och reserv.

Surfplatta eller telefon?

Det beror på hur stora rutor personen behöver och hur mycket hon är på språng. En surfplatta ger större rutor; en telefon finns alltid i fickan.

Räcker det med en gratisapp?

Ja, om den motsvarar personens behov: priset säger ingenting om hur väl den passar. Särskilda behov när det gäller styrsätt (ögonstyrning, kontakter) kräver däremot ofta ett specialiserat verktyg.

Pictalk Buddy samlar AKK-tavlor, visuellt schema, guidade sekvenser och livsböcker, med samma bilder, på Android, iOS, webben och klockan. En app där du betalar vad du vill, utvecklad av en ideell förening. Upptäck Buddy

Källor

Beukelman, D. R. och Light, J. C. (2020). Augmentative & Alternative Communication (5:e uppl.). Paul H. Brookes.
Studier som citeras utifrån detta verk: Daniloff m.fl. (1983); Allen m.fl. (2017); O'Neill, Light och Pope (2018); Meder och Wegner (2015); Johnson m.fl. (2006); van der Meer m.fl. (2011); Horton m.fl. (2001); Williams, Krezman och McNaughton (2008).