Autism påverkar framför allt den sociala kommunikationen, och många autistiska personer pratar lite eller inte alls. Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) ger dem redan nu andra sätt att förstå och uttrycka sig, utan att vänta på talet och utan att hindra det.

Vad är autism i dag?

Autism, eller autismspektrumtillstånd (AST), är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) som följer personen genom hela livet och yttrar sig mycket olika från person till person. Den innebär två typer av svårigheter:

• i kommunikation och socialt samspel;
• repetitiva beteenden, begränsade intressen och ett stort behov av rutiner, som gör oförutsedda händelser svåra.

Aspergers syndrom, genomgripande störning UNS, Hellers syndrom: de här kategorierna används inte längre. DSM-5 (2013), referensklassifikationen, slog ihop de tidigare genomgripande störningarna i utvecklingen, bland dem Aspergers syndrom, genomgripande störning i utvecklingen UNS och desintegrativ störning under barndomen, till en enda diagnos: autismspektrumtillstånd, som anger hur mycket stöd personen behöver. Termerna finns fortfarande kvar i äldre utlåtanden.

De första tecknen syns ofta i tidig barndom: barnet tar lite ögonkontakt, reagerar lite på sitt namn, leker lite med andra barn, och språket kan komma sent. Diagnosen bygger på en utredning gjord av yrkespersoner: observation av barnet, samtal med föräldrarna, test av kommunikation och socialt samspel. Utvecklingssteg och vart man vänder sig: Mitt barn pratar inte: var ska vi börja.

Orsakerna är flera: både genetiska faktorer och miljöfaktorer bidrar. Vaccin hör inte dit: den idén bygger på föråldrade eller obevisade studier.

I Sverige beskriver Socialstyrelsen rekommenderade insatser i sina nationella riktlinjer för vård och stöd vid adhd och autism. För vägledning kan du vända dig till habiliteringen i din region, och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ger stöd kring anpassningar och verktyg i skolan.

Varför erbjuda AKK utan att vänta?

Minst 30 % av autistiska personer har lite eller inget funktionellt tal (Beukelman & Light, 2020). Bilder, foton, talande surfplatta, tecken och gester ger dem andra sätt att uttrycka sig (se Vad är AKK?). Tre saker gör att man inte förlorar tid:

• Inga förkunskapskrav. Att träna ögonkontakt eller pekning separat förbättrar inte kommunikationen: man börjar direkt (se Myter om AKK).
• AKK hindrar inte talet: den hjälper det ofta, även hos autistiska barn med lite tal (Kasari m.fl., 2014). Se AKK och tal.
• En bildsymbol måste läras in. Autistiska barn, liksom andra små barn, tolkar ofta vanliga symboler fel (McCarthy m.fl., 2018): man visar dem i sitt sammanhang.

Därför använder omgivningen själv verktyget när den pratar: den här modelleringen har stor effekt på förståelse och uttryck, även vid autism (se Modellera, vänta, svara).

Hur hjälper man personen att förstå och förutse?

AKK hjälper också förståelsen. En ung pojke med autism klarade muntliga instruktioner i ett steg, men två eller tre när hans lärare skrev dem samtidigt som hon pratade, och hans svåra beteenden minskade (Light m.fl., 1998).

Visuella scheman möter behovet av förutsägbarhet, i alla åldrar (Bopp m.fl., 2004; Knight, 2015). Två inställningar hjälper särskilt: att lägga avslutade aktiviteter i ett ”klart”-fält där man fortfarande kan be om dem igen, och att erbjuda val inom rutinen (vilket steg först, vem som hjälper till). I praktiken: Visuellt stöd: schema, sekvenser, timer.

Mer än 90 % av autistiska personer har vid något tillfälle svåra beteenden (Jang, 2011), som ofta betyder ”jag vill ha det där” eller ”jag vill att det ska sluta”: man letar efter budskapet och lär ut ett annat sätt att säga det (se Utmanande beteenden).

Hur kommunicerar man bortom önskemål?

Att be om saker är en bra startpunkt, inte en slutpunkt: program som bara fokuserar på önskemål ger passiva kommunikatörer, som ber om saker och svarar men sällan tar initiativ till samtal (Light, Parsons & Drager, 2002). PECS har till exempel starkt stöd för att lära ut att be om saker, men svagt stöd för att lära ut att kommentera (Ganz m.fl., 2012): se PECS eller robust AKK?. Verktyget ska också göra det möjligt att säga nej, kommentera, ställa frågor, hälsa och berätta (se Mer än att be om saker).

Dela uppmärksamhet

Delad uppmärksamhet (att dela intresset för samma sak med någon) är ett prioriterat mål vid autism. De bästa tillfällena är gemensam läsning, videor och lek, med sina ljudeffekter och refränger. Att lägga till ett ord i stunden, till exempel ett foto av hästen i boken med dess gnäggande, tar mindre än en minut och ökar antalet turer i samtalet.

Berätta med foton och videor

Turtagning och att berätta om sådant som har hänt är ofta svårt vid autism. Beukelman och Light (2020) rekommenderar videoscener för att träna det, och autistiska barn förstod instruktioner bättre när de presenterades som scener (Schlosser, 2013). I Buddy sparar dina egna foton och livsböckerna dagens händelser, så att ni kan prata om dem på kvällen.

Ekolali: vad gör man när ditt barn upprepar fraser?

Ekolali innebär att man upprepar ord eller fraser man har hört. Den förekommer hos 25 % till 91 % av autistiska barn beroende på studie, eftersom definitionen varierar mycket (Sutherland m.fl., 2024). Man skiljer mellan två former:

• omedelbar: på frågan ”Vill du ha vatten?” svarar barnet ”ha vatten?”;
• fördröjd: barnet upprepar senare en replik från en tecknad film, en fras från fröken, ett högtalarutrop i mataffären.

Upprepningarna har ofta en funktion: hålla kontakten, säga ”ja”, be om något, lugna sig själv, kommentera (Prizant & Duchan, 1981; Prizant & Rydell, 1984). Frågan är alltså inte om barnet upprepar, utan att förstå varför och när.

Observera och svara sedan på innebörden

För en liten anteckningsbok: frasen, tillfället, vad som hände precis före och precis efter. Ofta ser du funktioner växa fram. ”Vi går till parken!” sagt med en seriefigurs röst framför dörren betyder kanske ”jag vill gå ut”; ”nu är det slut, nu är det slut” under en aktivitet, ”jag vill sluta”. Svara på önskemålet och visa samtidigt ”jag vill gå ut” på surfplattan. Skriv in de här kopplingarna i en signalordbok som delas med omgivningen (se Kortet ”Så pratar du med mig”).

Lägg in personens fraser i verktyget

De flesta behöver enskilda ord för att bygga meningar och färdiga budskap för att gå snabbt (Beukelman & Light, 2020). För ett barn som upprepar mycket:

• spela in de fraser barnet redan använder med en tydlig funktion (”nu går vi!”, ”dags för mellanmål”);
• ge knappen en etikett som är identisk med det barnet säger: en knapp ”hund” som läser upp en hel mening skapar missförstånd;
• behåll bredvid dem de enskilda orden, alltid på samma plats, som gör det möjligt att säga något annat.

Kommer AKK att öka upprepningarna?

De få fallstudier som finns räcker inte för att dra någon slutsats, och AKK bromsar inte talet. Ett barn som trycker länge på samma knapp utforskar ofta verktyget, lite som ett barn som jollrar, men kan också reglera sig själv eller förmedla ett verkligt budskap. Svara på det genom att modellera andra ord, i stället för att ta bort surfplattan.

Och GLP-metoden?

”Gestalt language processing” (GLP), eller gestaltbaserad språkbearbetning, beskriver en väg in i språket genom hela block (fraser, repliker) som barnet gradvis delar upp och sätter ihop på nya sätt. Metoden intresserar många familjer, men hur starkt stödet för den är diskuteras (Hutchins, Knox & Fletcher, 2024; Bryant m.fl., 2025). Vi tar inte ställning: prata med logopeden. Ett verktyg som erbjuder både hela fraser och enskilda ord, alltid på samma platser, passar båda sätten att lära sig.

Vanliga frågor

Mitt barn pekar inte med fingret: kan hen använda en surfplatta?

Ja. Man kan börja med få och mycket stora rutor, och modellera mycket: pekandet kan utvecklas med användningen.

Hur många bilder ska man ha i början?

Få, men motiverande och varierade ord: barnets egna ord, plus några små kraftfulla ord som mer, klar, stopp, hjälp mig. Man lägger till fler efter hand (se Vilka ord ska finnas i verktyget).

Ska man hindra ett barn från att upprepa?

Det är oftast mer användbart att ta reda på vad upprepningen betyder, svara på den och visa andra sätt att säga det, än att förbjuda den.

Pictalk Buddy samlar AKK-tavlor, visuellt schema, guidade sekvenser och livsböcker, med samma bilder, på Android, iOS, webben och klockan. En app där du betalar vad du vill, utvecklad av en ideell förening. Upptäck Buddy

Källor

• American Psychiatric Association, 2013, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), American Psychiatric Publishing.
• Beukelman, D. R. & Light, J. C., 2020, Augmentative & Alternative Communication, 5:e uppl., Paul H. Brookes, kapitel 5, 9, 10 och 11.
• Studier som citeras utifrån Beukelman & Light (2020): Kasari m.fl. (2014); McCarthy m.fl. (2018); Light m.fl. (1998); Bopp m.fl. (2004); Knight (2015); Jang (2011); Light, Parsons & Drager (2002); Ganz m.fl. (2012); Schlosser (2013).
• Om ekolali: Sutherland m.fl. (2024); Prizant & Duchan (1981); Prizant & Rydell (1984).
• Om GLP: Hutchins, Knox & Fletcher (2024), Autism & Developmental Language Impairments; Bryant m.fl. (2025), systematisk översikt, Current Developmental Disorders Reports.