Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) omfattar alla sätt som kompletterar eller ersätter talet: gester, tecken, bilder, kommunikationstavlor, appar som talar, skrift. Den är till för alla vars tal inte räcker för att bli förstådda i vardagen, i alla åldrar och utan förkunskapskrav. Här kommer grunderna, och sedan de guider du kan läsa beroende på om du är förälder eller yrkesverksam.

Vad är AKK, egentligen?

AKK (på engelska AAC, augmentative and alternative communication) är samlingsnamnet för alla sätt som kompletterar eller ersätter tal och skrift, från gester till talande appar. Det är inte ett enda verktyg eller en enda metod: tecken, en pärm med bilder och en surfplatta som talar är alla AKK.

Man talar om komplexa kommunikationsbehov när en persons tal inte räcker för att klara kommunikationen i vardagen, oavsett orsak. Det gäller till exempel:

• barn som ännu inte pratar eller pratar väldigt lite, med eller utan diagnos (mitt barn pratar inte);
• autistiska personer (autism och AKK);
• personer med Downs syndrom (Downs syndrom och AKK);
• personer med cerebral pares eller flerfunktionsnedsättning (styrsätt: sittställning, kontakt, ögonstyrning);
• personer som pratar lite men har svårt att göra sig förstådda eller vars kommunikation inte fungerar effektivt, till exempel vid verbal dyspraxi (AKK och tal);
• vuxna som förlorar talet efter en stroke (afasi) eller vid ALS (AKK för vuxna).

”Men vi förstår honom jättebra”

Många familjer förstår sitt barn, hans gester, ljud och blickar. Det är värdefullt, men det är delvis en illusion av kommunikation: i skolan, hos doktorn eller i affären känner samtalspartnerna inte barnet lika väl, vet inget om hans sammanhang och förstår honom dåligt. AKK finns för att man ska bli förstådd av alla, inte bara av dem som har lärt sig att gissa. Ett kort ”Så pratar du med mig” hjälper till att förbereda sådana möten.

Alternativ eller kompletterande: vad är skillnaden?

De två orden i förkortningen beskriver två användningar som kompletterar varandra.

”Kompletterande” motsvarar engelskans augmentative: man lägger till sätt utöver dem som redan finns. Gränsen är inte fast: samma verktyg kan ersätta talet hos en person och komplettera det hos en annan.

AKK med eller utan hjälpmedel?

Den andra skillnaden gäller vilket medel man använder.

AKK utan hjälpmedel finns alltid till hands, men bara de som kan tecknen förstår den (med TAKK säger man hela meningen och tecknar bara de viktiga orden). AKK med hjälpmedel kräver att man har sitt verktyg med sig, men vem som helst kan förstå den: en syntetisk röst hörs på avstånd, även av personer som inte kan läsa.

Papper och digitalt kompletterar varandra, och en pappersversion behövs alltid när enheten inte finns till hands. För att jämföra alternativen och planera en utprovning, läs välja verktyg: papper, surfplatta, utprovning.

Bilder, metoder, appar: några hållpunkter

• Bildsymboler är förenklade teckningar som står för ett ord eller en idé; den fria bildbanken ARASAAC används i många länder.
• PECS är en AKK-metod som bygger på att man byter bilder, och används främst för att lära sig att be om saker (PECS eller robust AKK?).
• PODD, utvecklat av Gayle Porter, ordnar sidorna efter avsikt (prata, ställa en fråga, säga att något är fel) snarare än efter ordkategorier (mer än att be om saker).
• AKK-appar presenteras i jämförelsen av AKK-appar.

Facktermerna (scanning, kärnord, motorisk planering…) förklaras i ordlistan om AKK.

Varför talar man om multimodal kommunikation?

Ingen kommunicerar på bara ett sätt: vi pratar, men vi pekar också, rycker på axlarna, skriver ett ord. En person som använder AKK gör likadant: hon blandar tal, ljud, gester, papper och enhet beroende på vem hon pratar med och situationen. Ett enda sätt räcker aldrig (Williams, Krezman och McNaughton, 2008, citerade i Beukelman och Light, 2020).

Ett tecken räcker ofta för en enkel önskan till någon nära; appen används för att berätta eller prata med någon som inte kan tecknen; papperet tar över när enheten inte finns till hands. Målet är alltså inte att byta ut ett sätt mot ett annat, utan att lägga till fler. En gest eller ett ljud som blir förstått är ett lyckat budskap: svara på det, oavsett kanal.

Kommunikation är en rättighet

Att kommunicera är en grundläggande mänsklig rättighet, men den försummas ofta på grund av tidsbrist, brist på utbildning eller verktyg som är lätta att komma igång med. Tillgång till kommunikation är en förutsättning för självständighet och lärande, och den är avgörande för välbefinnande och psykisk hälsa: mycket utmanande beteende beror på att personen saknar sätt att uttrycka sig. Även verksamheter för personer med funktionsnedsättning har därför en viktig roll när det gäller AKK (AKK i verksamheter).

Vilka principer är bra att känna till innan du börjar?

De här principerna sammanfattar forskningens samsyn, så som Beukelman och Light (2020) beskriver den. Var och en utvecklas i en egen guide.

• Det finns inga förkunskapskrav: ingen är för ung, för gammal eller ”inte redo”, och att träna så kallade förberedande färdigheter isolerat förbättrar inte kommunikationen (Kangas och Lloyd, 1988; Romski och Sevcik, 1988), som myterna om AKK förklarar.
• Att förutsätta kompetens betyder att utgå från att personen förstår mer än hon kan uttrycka (myterna om AKK).
• AKK hindrar inte talet: den bromsar inte talet och hjälper det ofta att utvecklas (Millar, Light och Schlosser, 2006; Romski m.fl., 2010), som AKK och tal beskriver.
• Man lär sig AKK genom att se den användas: att visa bilderna på personens eget verktyg medan man pratar med henne (modellering) har stor effekt på förståelse och uttryck enligt flera metaanalyser (Allen m.fl., 2017; O'Neill, Light och Pope, 2018), se modellera, vänta, svara.
• Omgivningen är lika viktig som verktyget: ett språk som inte används för att kommunicera med de närmaste överges till slut, och det räcker inte att bara de yrkesverksamma engagerar sig (utbilda samtalspartnerna).
• Att kommunicera är mer än att be om saker: att dela en nyhet, hälsa, skämta eller berätta är lika viktigt som att säga vad man behöver (Light, 1988), se mer än att be om saker.
• Personliga ord är lika viktiga som kärnord: en nybörjare börjar med sina egna ord (namn, mat, lekar) och några kraftfulla ord som ”mer”, ”klar” eller ”hjälp mig” (Laubscher och Light, 2018), se vilka ord som ska finnas i verktyget.
• Ordförrådet blir aldrig färdigt: ett ordförråd som inte uppdateras är en av de främsta orsakerna till att verktyg överges (Johnson m.fl., 2006), därför är det viktigt att utveckla orden i verktyget.
• Orden flyttas inte: när varje ord alltid har samma plats blir rörelsen för att nå det automatisk, se organisera rutnätet.
• AKK hjälper också förståelsen: visuella scheman fungerar i alla åldrar (Bopp m.fl., 2004; Knight m.fl., 2015), se visuellt stöd: schema, sekvenser, timer.
• Att läsa och skriva är ett mål för alla: skriften är den enda vägen till ett obegränsat ordförråd, och den kan läras ut utan förkunskapskrav, se AKK och läsning.

Var ska man börja?

Följ den väg som passar dig, i ordning. Om personens situation är känd (autism, Downs syndrom, afasi…), lägg till guiden för den, som nämns ovan.

Du är förälder

1. Mitt barn pratar inte: var ska vi börja: hållpunkter, varningstecken, första stegen hemma.
2. Myter om AKK: ”för ung”, ”inte redo”… vad forskningen säger.
3. AKK och tal: även om barnet redan säger några ord.
4. Modellera, vänta, svara: hur du pratar med verktyget i vardagen.
5. Vilka ord ska finnas i verktyget: de första orden, kärnord och personliga ord.
6. Visuellt stöd: schema, sekvenser, timer: hjälp ditt barn att förstå sin dag.
7. Välja verktyg: papper, surfplatta, utprovning: prova innan du bestämmer dig.
8. Finansiera AKK: hur du förbereder en ansökan om hjälpmedel och vad du ska dokumentera.

Du är yrkesverksam

Logoped, specialpedagog, lärare eller medarbetare i en verksamhet:

1. Införa AKK i team: bedömning, AKK-ansvarig, teamarbete.
2. Modellera, vänta, svara: modellering, väntetid och utbildning av samtalspartner.
3. Vilka ord ska finnas i verktyget: kärnord, randord och personliga ord.
4. Organisera rutnätet: rutnätets storlek, fasta platser och färgkodning.
5. Mer än att be om saker: arbeta med alla kommunikativa funktioner.
6. AKK och läsning: lära ut läsning och skrivning.
7. AKK i skolan: åtgärdsprogram, elevassistent och anpassat undervisningsmaterial.
8. AKK i verksamheter: vad en AKK-plan i en verksamhet bör innehålla.

Vanliga frågor

Hur lång tid tar det att lära sig AKK?

AKK lärs in som ett språk, under flera år, men du kan börja redan i dag. Samtalspartnerna lär sig snabbt: mindre än fem timmars utbildning räcker för att förändra hur de gör (Kent-Walsh och Binger, 2013, citerade i Beukelman och Light, 2020).

Vem kan hjälpa oss?

En logoped kan ge information och hjälpa er att välja rätt metod och verktyg. I Sverige förskrivs kommunikationshjälpmedel via regionens hjälpmedelsverksamhet, oftast efter en utredning hos logoped. Den internationella föreningen ISAAC samlar yrkesverksamma, familjer och personer som använder AKK.

Pictalk Buddy samlar AKK-tavlor, visuellt schema, guidade sekvenser och livsböcker, med samma bilder, på Android, iOS, webben och klockan. En app där du betalar vad du vill, utvecklad av en ideell förening. Upptäck Buddy

Källor

• Beukelman, D. R. och Light, J. C., 2020, Augmentative & Alternative Communication: Supporting Children and Adults with Complex Communication Needs, 5:e uppl., Paul H. Brookes.
• Studier som citeras utifrån denna bok: Williams, Krezman och McNaughton (2008); Kangas och Lloyd (1988); Romski och Sevcik (1988); Millar, Light och Schlosser (2006); Romski m.fl. (2010); Allen m.fl. (2017); O'Neill, Light och Pope (2018); Light (1988); Laubscher och Light (2018); Johnson m.fl. (2006); Bopp m.fl. (2004); Knight m.fl. (2015); Kent-Walsh och Binger (2013).