Logopedutredningar, utbildningar, appar: AKK har ett eget ordförråd, som ofta kommer från engelskan. Här är 53 begrepp förklarade i en mening utifrån Beukelman och Light (2020), med den engelska motsvarigheten i kursiv stil; ett begrepp med länk leder till guiden som beskriver det utförligt. Om finansiering och hjälpmedel, se Finansiera AKK.

A till D

AKK (AAC, augmentative and alternative communication): alternativ och kompletterande kommunikation, alla sätt som kompletterar eller ersätter tal och skrift.

AKK med / utan hjälpmedel (aided / unaided AAC): med ett yttre stöd (tavla, surfplatta) eller med bara kroppen (gester, tecken, mimik).

Bildsymbol (symbol, pictogram): förenklad teckning som står för ett ord eller en idé, hämtad från bildbanker som ARASAAC.

Delaktighetsmodellen (Participation Model): ram för bedömning och insatser som utgår från personens aktiviteter och hindren för hennes delaktighet.

Direkt val (direct selection): personen pekar själv ut rutan, med fingret, handen, blicken eller ett pekdon.

F till J

Fitzgeralds färgkod (Fitzgerald key): bakgrundsfärger som rutorna får efter ordtyp (personer, handlingar, beskrivningar…).

Funktionell kommunikationsträning (functional communication training, FCT): att ersätta ett utmanande beteende med ett budskap som fyller samma funktion och är minst lika lätt att uttrycka.

Förutsätta kompetens (presuming competence): att utgå från att personen förstår mer än hon kan uttrycka, och erbjuda henne en rik miljö.

Holofras (holophrase): grupp av ord som används som ett enda block, till exempel ”det är slut” eller ”vad är det?”.

Ikonicitet (iconicity): hur mycket en symbol liknar det den står för, från genomskinlig (går att gissa) till ogenomskinlig.

Just in time (just-in-time programming): att lägga till ett ord i verktyget under aktiviteten, i samma stund som det behövs.

K

Kommunikationskarta (aided language board): bildtavla som sitter uppe eller ligger på bordet, och som alla pekar på medan de pratar.

Kommunikationspass (”Så pratar du med mig”) (communication passport, introduction strategy): budskap som förklarar för en ny samtalspartner hur personen kommunicerar och hur man kan hjälpa henne.

Kommunikationspärm (communication book): pärm med flikar och sidor med bilder, ofta det första verktyget och sedan reserv för surfplattan.

Kommunikationstavla (communication board): en enda sida med bilder, utskriven eller på skärm, ofta kopplad till en aktivitet (måltid, bad, lek).

Kommunikativ kompetens (communicative competence): förmågan att kommunicera effektivt, som kombinerar språkliga, operativa, sociala och strategiska färdigheter.

Kommunikativa funktioner (communicative functions): skäl att kommunicera, som att uttrycka ett behov, dela information, skapa kontakt eller följa sociala konventioner.

Komplexa kommunikationsbehov (complex communication needs, CCN): personens tal räcker inte för att kommunicera i vardagen, oavsett orsak.

Kontakt (switch): stor knapp eller sensor som aktiveras med en kroppsdel (hand, huvud, fot) för att välja, ofta tillsammans med scanning.

Kärnord (core vocabulary): en liten uppsättning mycket vanliga ord som går att använda överallt, som ”mer”, ”klar” eller ”gå”.

L och M

LAMP (Language Acquisition through Motor Planning): metod som bygger på fasta platser och upprepade rörelser för varje ord.

Litteracitet (literacy): förmågan att läsa och skriva, som kan läras ut till alla, utan förkunskapskrav.

Lågteknologiskt / högteknologiskt (low-tech / high-tech): verktyg utan elektronik (papperstavlor, pärmar, alfabetstavlor) eller med (surfplattor, talande hjälpmedel), som kompletterar varandra.

Meddelandebank (message banking): utvalda fraser som man spelar in med sin egen röst innan man förlorar talet, för att kunna spela upp dem senare.

Minst skadliga antagandet (least dangerous assumption): utan bevis väljer man det antagande som skadar minst om det är fel, till exempel att personen förstår.

Modellering (aided language modeling, aided input): samtalspartnern pekar på orden i personens verktyg medan hon pratar; kallas också AKK-modellering eller stöttad språkstimulering.

Motorisk planering (motor planning): principen att ett ord alltid har samma plats, så att rörelsen blir automatisk.

Multimodalitet (multimodal communication): att använda flera kommunikationssätt tillsammans (gester, ljud, bilder, tal), utan rangordning mellan dem.

O och P

OBZ (Open Board Format): öppet filformat för att utbyta kommunikationstavlor mellan kompatibla appar.

Ordprediktion (word prediction): automatiska förslag på troliga nästa ord, som sparar val.

Partnerstödd scanning (partner-assisted scanning): samtalspartnern säger eller visar alternativen ett i taget och personen signalerar det rätta.

PECS (Picture Exchange Communication System): metod i sex faser där personen byter en bild mot det hon vill ha.

PODD (Pragmatic Organisation Dynamic Display): AKK-system utvecklat av Gayle Porter, med sidor organiserade i pragmatiska grenar.

Pragmatiska grenar (pragmatic organisation): sidor ordnade efter avsikt (prata, be om något, säga att något är fel) och inte efter ordkategorier.

R och S

Randord och personliga ord (fringe and personal vocabulary): ord som hör till ett ämne eller en person (namn, platser, mat, intressen).

Reparation (repair): strategi för att rätta till ett budskap som missförståtts, genom att upprepa eller ändra det (lägga till information, förenkla, säga det på ett annat sätt).

Robust AKK (robust AAC): system som på sikt gör det möjligt att säga allt (stort ordförråd, alla kommunikativa funktioner, grammatik, bokstäver).

Röstbank (voice banking): ungefär 4 till 6 timmar av det egna talet spelas in för att skapa en syntetisk röst som liknar ens egen och kan säga allt.

Samkonstruktion (co-construction): budskap som byggs av två, där samtalspartnern föreslår, gissar eller fyller i och användaren bekräftar eller rättar.

Samtalspartner (communication partner): alla som kommunicerar med användaren (förälder, lärare, klasskamrat, vårdpersonal).

Scanning (scanning): rutorna lyser upp en i taget och personen aktiverar en kontakt när rätt ruta är markerad.

Signalordbok (signal dictionary, gesture dictionary): dokument som listar en persons gester och signaler, vad de betyder och hur man ska svara.

Skrivna svarsalternativ (written-choice conversation): samtalspartnern skriver 2 till 4 möjliga svar med stor text så att personen kan peka på sitt, särskilt vid afasi.

T och U

T2L (transition to literacy): det skrivna ordet visas stort i ungefär 3 sekunder när man trycker på en symbol, för att stödja läsningen.

TAKK (key-word signing): tecken som alternativ och kompletterande kommunikation: man säger hela meningen och tecknar bara de viktiga orden.

Talande kommunikationshjälpmedel (speech-generating device, SGD): elektroniskt verktyg som säger budskapen högt (särskild enhet eller surfplatta med en AKK-app).

Talsyntes (text-to-speech, TTS): datorgenererad röst som läser upp budskapen.

Turhållande budskap (floorholder): budskap som håller kvar ordet medan man bygger sitt svar, till exempel ”Vänta lite, jag skriver…”.

Utvidgning / omformulering (expansion / recast): att återge personens budskap i en mer fullständig form, till exempel ”mer saft” för ”mer”.

V och Ö

Visuell scen (visual scene display, VSD): foto av ett upplevt ögonblick där vissa områden säger ord, användbart för små barn och vid afasi.

Visuellt schema (visual schedule): bilder eller foton som visar hur en dag eller en aktivitet går till.

Väntetid (wait time): en paus på 5 till 10 sekunder som personen får för att uttrycka sig innan man hjälper till.

Ögonstyrning (eye gaze, eye tracking): styrsätt med blicken, där en kamera följer ögonen och väljer den ruta man tittar på.

Pictalk Buddy samlar AKK-tavlor, visuellt schema, guidade sekvenser och livsböcker, med samma bilder, på Android, iOS, webben och klockan. En app där du betalar vad du vill, utvecklad av en ideell förening. Upptäck Buddy

Källor

• Beukelman, D. R., & Light, J. C., 2020, Augmentative & Alternative Communication (5:e uppl.), Paul H. Brookes.